tisdag 15 mars 2016

Ingen start på Finnmarkslöpet men vinst på PD 160 istället

Efter ca 275 mils träning var hundarna mycket väl förberedda för utmaningen Finnmarkslöpet 500 (som förlängdes till 554km). Lördagen före avfärd tog Håkan ut dem på en sista träningsrunda, de skulle ju sitta boxade mer eller mindre under vår resa på ca 170 mil till Alta och kunde behöva springa av sig. Turen gick fantastiskt bra och hundarna arbetade som aldrig förr. Det var ca -10 grader och ett tunt lager snö täckte den fläckvis isiga grusvägen. Nöjd med generalrepetitionen selade Håkan av hundarna som alla var pigga och glada, efter en stunds vila fick de sin kvällsmat och slutligen boxade vi dem för natten. Resten av kvällen ägnade vi sedan åt att packa det sista.

När jag på söndag morgon kom ut till hundarna såg jag genast att Ergo hade ont. Han satte inte ner vänster framtass. Jag klämde och kände igenom främst tassen men också hela benet och skuldran utan att han reagerade och utan att jag kände något konstigt. När alla hundar hade fått sin frukost och var rastade tog jag in Ergo för en grundligare undersökning och upptäckte ganska snart att han ömmade rejält på vänster tricepsmuskel.
Eftersom Ergo var en av de viktigaste hundarna i det spann som skulle gå Finnmarkslöpet och spannet redan hade försvagats genom att Deimos pga av en sträckning (som han ådrog sig när han stod på stakeout på Vildmarksracet) hade ätit Metacam och därmed var i karens (14 dagar i Norge och 28 dagar i Sverige), tog vi efter mycket funderande det tunga men, ur perspektivet hundarnas bästa, lätta beslutet att avstå från att köra Finnmarkslöpet. Utan Ergo och Deimos, våra starka wheeldogs, i spannet och med två stycken 1,5 års unghundar som ersättare skulle loppet bli alltför tufft för hundarna.

Vi hade tränat hundarna 275 mil med drag, gått klövjeturer ca 2mil /vecka med varje hund under mars-juli 2015 för att stärka upp deras ryggar och övrig muskulatur, När beslutet var taget kändes det ganska snöpligt att bara ha kört ett enda lopp, Vildmarksracet. Eftersom starten på Polardistans gick av stapel  tisdagen, onsdagen den 9:de-10:de mars och vi hade tagit ledigt från våra jobb beslutade vi oss för att åka till Särna för att Håkan och fyra samojeder skulle delta i PD160 med pulka.

Starten för B-spann pulka 160 gick på onsdagen. Håkan startade 13.52 med fyra pigga löphungriga hundar, Corona, Etna, Geist och Jotka.

Det var en gråmulen dag och ca -5 grader. Efter 9h och 57 minuter travade spannet in på checkpoint efter att ha tillryggalagt en sträcka på 95km. Där genomfördes veterinärkontroll under den obligatoriska vilan på 10minuter och efter ett totalt stopp på 13 minuter var de ute i spåret igen på väg mot mål, 80km bort.
 Det blev en kall natt och redan när spannet var vid CP hade temperaturen sjunkit till -19 grader. Kallt för Håkan men skön arbetstemperatur för hundarna. Teamet kämpade på genom den kalla stjärnklara natten och kl 09.17 kom de till mål lite trötta och med pälsarna fulla av rimfrost. De sista 80km kördes på 9h 15min och den totala körtiden på 175km blev 19 tim 25 min inklusive obligatorisk vila.
Vi kunde ännu en gång glädjas åt en förstaplacering på PD, den här gången var Bielkersmils team i mål dryga 10 timmar före tvåan.


Etna och Corona

Jotka och Geist

Årets PD var lite speciellt eftersom det var tre spann med totatl 16 samojeder anmälda - alla hundar från vår uppfödning. Beat Stäger startade PD 300 med pulka och fyra hundar men fick problem med en axel och valde att bryta.
Lars Jämtsved körde 8 spann PD160 nome med sex egna hundar från Bielkersmils och två inlånade från oss, Lava och Mieto. Lars körde sitt första PD. Han och hundarna kämpade på bra och kan trots att placeringen inte blev så framstående känna sig som vinnare - alla som tar sig runt PD är i mitt tycke vinnare!
Stort Grattis till Lars och hans spann.

Beat och hans fyrspann

Lars och hans åttaspann

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar