Håkans reflektion efter Amundsen race

Hemma och återigen väldigt imponerad av vad hundarna har presterat på Amundsen Race - 300 km på lite drygt 35 timmars effektiv körtid och faktiskt bara ett par tre timmar efter de närmaste Huskyspannen!! M a o en medelfart av 8,4 km/h i 5 st DP 60 på rad med en ca 60 kilos släde i bitvis tunga spår av nysnö och vårvarm sol.

Jag har fått en rejäl portion egoboost genom att läsa alla gratulationer och glada inlägg över vad hundarna och jag har presterat på Amundsen Race - Tack ska ni ha och förlåt mig om ni inte känner igen min ödmjuka personlighet på några dagar 

Jag startade med 11 hundar och hade på förhand bestämt att droppa både Arija och Bielka efter första etappen (88km) - Geist vår unghund, knappt två år fick jogga med ytterligare en etapp så han fick träna på att koppla av bredvid andra hundar under 2-timmarsvilan innan 8 milsetappen till Storåbrännan tog vid...
De första 3,5 milen är de snabbaste mil jag åkt med Samojeder - de höll en jämn grundfart på ca 13 km/h varvade med upprepade tempoökningar som ibland varade närmare 3 km där jag hårt fick bromsa spannet i oro att de annars skulle ta helt slut - men direkt då jag lättade på bromsmattan drev Corona igång gänget igen. Jag hade valt att gå ut på sträckan utan att socka hundarna - en missbedömning som jag fick rätta till efter ca 3,5 mil och ca 1 mil från mål tog den höga utgångshastigheten ut sin tribut - Den sista milen till etappmålet lunkades i sakta mak så snittfarten sjönk till "blygsamma" 8,1 km/h.
Efter 17 mils körning låg vi endast 3,5 h efter Hörnlunds Sibbar, så gissa om jag grämde mig över att inte ha kört hundarna klokare under etappen...
Geist fick ligga kvar under 6-timmarsvilan och denna gång låg han ner och vilade större delen av vilan . Efter vilan fick han åka bil till målet med mina två suveräna handlers Johannes Klang och Janne Spasic, även Delta togs ur spannet då hon visat tecken på hälta under sista delen. Så kvar till de sista 13 milen fanns nu 7 st hundar - Corona, Birk, Corall, Appa, Etna, Ergo och Deimos. Väldigt överraskande så var vi INTE sista spannet ut på den 7 mil långa och väldigt kuperade etappen "Storåbrännan 2", utan ett Alaskan Husky-spann som vi lotsat till etappmålet då de fått parkering på "fjället" hade en förhoppning om att kunna haka på oss ännu en etapp för att så småningom nå det hägrande målet... - Det gick sådär för dem,,, och efter ett par timmars körning var det som vanligt bara jag och hundarna som ringlade fram i pannlampans sken mot nattmörkret där kung Bore lite onödigt hade strött ut ett 3 cm snötäcke som gjorde att släden gled som norska OS-skidor... Men det kvittade för samtliga 7 hundar stretade tappert i motluten och vi hade nu ett generöst körschema med 10 timmar per etapp för att nå det uppsatta målet - banketten. När vi kom till toppen efter drygt halva sträckan möttes vi av kraftiga sydvindar som i kombination med några plusgrader hade packat nysnön så glidet "ner" mot sista växeln blev faktiskt riktigt okej.
Nu hade vi drygt 10 timmar på oss till de sista 6,5 milen till fullbordat race så det var med lätta steg jag gick för att sova ytterligare 1,5 timme - på den förra vilan hade jag sovit i ca 2,5 timme, så på 2,5 dygn hade jag sovit bort 4 timmar. När jag stretchat och satt på mig torra strumpor och torkade skor studsade jag ner mot hundarna och gladdes åt att den stjärnklara natten med sin nattkyla hade frusit spåren - Amundsen Race - Check ... På med sockor och lugnt iväg. De första 5 km var uppför och jag gick bredvid släden och bidrog till teamet, men fick titt som tätt hoppa på medarna då släden gled ifrån mig - det uppskattades inte av hundarna när husse med sina 90 kg ideligen hoppade på för att åka snålskjuts - bättre rytm fick vi sedan då det var mer plant och vi i gryningskylan gled fram i det disiga landskapet med bromsmattan smattrande mot det isiga underlaget. De sista 2 milen mot mål gick över och i kanten av sjön Ströms Vattudal - jag stannade och tag av hundsockorna för att hundarna skulle få bättre fäste på isen... tyvärr halkade ändå Deimos och sträckte vänster framben - alldeles för bra trimmade klor... Efter åtskilliga försök fick jag honom i slädsäcken men hans tålamod är i nivå med mitt så efter en halvtimmes färd i etapper om 200 m åt gången gav jag upp - Jag hade mött min överman. Det klart Deimos fick gå med de andra över mållinjen och vi gled försiktigt, majestätiskt, förnöjsamt, heroiskt och tillfredsställt... mot slutmålet i Strömsund - och jag tyckte mig höra hur hundarna tackade varandra varandra för ett gott samarbete samtidigt som de undrade om inte gubben på släpet hade varit lättare för några år sen - stolta var de i alla fall över att ha genomfört 3 st Poladistans 300, 1 st Polardistans 160, Femund 400 och att nu kunna lägga Amundsen Race 300 till sin meritlista - och fjällturen på 1 800 kilometer flikade jag in och fick till svar att det var ju semester husse, men nästa år vill vi köra en kombo semester och ....... - Men det får bli ett annat inlägg, så husse får nog ställa in sin planerade cykeltur i vår ....

Målgång Amundsen 2014

Klockan 12:03 passerade teamet mållinjen. Sju trötta samojeder och en trött samojedmusher  som nu får en välförtjänt vila.
Glädjande nog visade det sig att teamet får en SM- bronsmedalj i långdistans för renrasiga spann - något vi inte hade en aning om!

Strax efter målgång - samojeder fattar snabbt - nu får vi äntligen vila.

Teamet ute på sista etappen på Amundsen race 2014

För en knapp timme sedan pratade jag med Håkan. Just nu kör han sista etappen med sju av de ursprungligen 12 samojederna som han startade med. Han var mycket nöjd med hur hundarna har arbetat genom hela loppet. Spåren har varit mjuka och ekvidistansen har varit stor.
De sju hundarna som nu är kvar i spannet arbetar hårt och precis som vanligt rusar de iväg i vild galopp när en ekorre plötsligt dyker upp på spåret - dessa kloka samojeder har alltid energi sparad för att orka jaga.

Den plan för loppet som Håkan hade gjort, har följts i stort sett fullt ut och han räknar med att komma i mål vid 13-tiden idag. Nu återstår i stort sett bara någon mils sjökörning, en mental utmaning för hundarna.

Spannet kom in till CP Storåbranna 2 kl 00.49. Där tog han den sista obligatoriska vilan på 4 timmar och lämnade CP kl 05.09 för den sista etappen på 60km.

Nu ser vi fram emot målgången!

Snöfall och varmt på eftermiddagen andra dagen på Amundsen race

När vilan var slut för Håkan och hundarna hade det börjat snöa och temperaturen hade stigit - inte ett väder som underlättar för ett trött spann.
 Klockan 15.16 lämnade de CP2 Storåbranna 1 efter den obligatoriska sextimmarsvilan för att ge sig i kast med näst sista etappen på 71km. Delta och Geist var så trötta att Håkan lät dem avsluta sin resa här och istället bli väl omhändertagna av Johannes och Janne. Övriga hundar var vid gott mod och relativt pigga på att ge sig ut i spåret igen.
Nu strävar de på fram till Storåbranna 2 där de har ytterligare 4 timmars obligatorisk vila inför den sista etappen fram till mål, den kortaste etappen - 60km.
Håller nu tummarna att de sju tappra hundarna som är kvar i spannet orkar ända in i mål och att vädergudarna är på deras sida så att det blir uppehåll och sjunkande temperatur.

Amundsen race dag två 23/2-14

Klockan 22.37 igårkväll gav sig teamet av från första checkpoint efter att ha tagit ca 2,5 timmars välförtjänt vila. Hundarna var taggade och pigga, det var kallt och spåren var relativt hårda. Det bar av i hög fart, så hög att Håkan kände sig tvungen att bromsa ner spannet för att de inte skulle slita ut sig. De första sex milen jobbade hundarna riktigt bra, men sedan kom bakslaget, och de sista 7 kilometrarna tog oförskämt lång tid. Klockan 08:35 kom spannet in till CP2 Storåbranna 1 där de nu vilar ut i den sex timmar långa obligatoriska vilan. Både hundar och Håkan var enligt handlern trötta och i stort behov av vila. Hoppas nu att vilan efter avverkade 168km gör susen så att de orkar de återstående 131 km.

Trött Soft team efter totalt 168km. Nu dags för vila.

Här vilar spannet ut på halm

Följ Håkan och hundarna på GPS

Klockan 11.14 gick starten för Håkan och hans team. Handlern Johannes sa att det såg bra ut, hundarna verkade pigga och dragvlliga. Du kan följa deras framfart här :
http://view.smarttracker.no/web/event/show/230188

Amundsen race 300km, start 22/2 - 2014

Fredag morgon den 21/2 gav sig Håkan och hans handler Johannes Klang av i riktning mot Strömsund. Bilen och släpet var lastad med 11 hundar (bara vår egen uppfödning): Arija, Birk, Bielka, Corona, Corall, Appa, Deimos, Delta, Ergo, Etna och Geist. Han skulle egentligen ha haft 12 hundar men pga hälta fick han nöja sig med 11.
Resan upp gick bra och väl framme var det veterinärbesiktning och förarmöte.
På lördagen var det ca -4 grader, solen glimtade fram och under det senaste dygnet hade det kommit en dryg decimeter nysnö som gjorde spåret onödigt tungt.
Johannes, hans kompis Jani (som blev bonushandler) och Håkan selade på och sockade hundarna inför starten vid 11-tiden.
Håkan och hans team startar som nummer 19. I led har han Corona och Etna.

Här kan du läsa om banan http://amundsenrace.com/deltagerinformation/sp-rinfo-karta.html

Nordiska mästerskapen i Furudal 6-12 februari 2014

Fredagen den 7:de februari packade jag bilen och lastade 9 hundar för att ge mig av till Furudal. Vid 13-tiden var jag äntligen klar och kunde konstatera att jag hade ganska gott om tid för att hinna till förarmötet. Så gled vi iväg, ja gled i ordets rätta bemärkelse. Plötsligt stod bilen i diket bredvid uppfarten till vårt hus och trots fyrhjulsdrift fanns inte en chans att få upp den ur det sörjiga tjälfria diket.
Som tur var fick vi hjälp av grannen som snabbt ställde upp med en hjullastare och snart stod bilen på vägen igen. Resan till Furudal gick bra och jag kom fram precis i tid för att hinna rasta och fodra hundarna innan den gemensamma middagen.

Håkan, som var genomförkyld, var hemma med 11 hundar. Jag delade stuga med Lars Jämtsved som tillsammans med Lotta har köpt flera valpar av oss. Vi steg upp tidigt på lördag morgon, gav hundarna mat, rastade dem och gjorde dem i ordning för dagens tävling.

Jag startade först i 4-spannsklassen och Lars startade sist i sexspannsklassen, en kvart före mig. Vi var på plats i startområdet i god tid.
Lars körde sexspann och släde för andra gången i sitt liv. Hero (Lars och Lottas egen hund, Bielkersmils Great Hero of Ergo) gick i led tillsammans med Delta, som han lånade av oss. Längre bak i spannet gick Lexie (Lars och Lottas egen hund, Bielkersmils Ejla of Ergo), Appa, Corall och Birk som han också lånade av oss.
Själv körde jag fyrspann med Etna och Corona i led och Geist och Ergo som wheeldogs.
Banan i Furudal är  11km, mycket teknisk, tvära svängar, korta tvära backar och några längre relativt branta upp- och nerför-backar, alltså en bana som samojederna älskar.
Mina hundar jagade iväg i full galopp när funktionärerna släppte iväg oss och höll god fart trots att vi hade en kvart fram till det sista spannet i sexspannsklassen. Så småningom kom vi ikapp ett spann, passerade och kämpade vidare. Väl i mål visade det sig att vår tid stod sig väl, vi låg tvåa efter Fredrik Petri, precis som 2013. Efter målgången tog vi hand om hundarna och sedan förflöt resten av dagen i lättjans tecken och avslutades med en pizza på campingens pizzeria. Söndagen bjöd på nollgradigt väder och inte heller idag behövdes några tofflor till hundarna.
Jag startade som nummer två i fyrspannsklassen, två minuter efter Fredrik. Hundarna jobbade bra och tiden blev 44 min 31s, 22 sekunder snabbare än gårdagens heat och vi slutade som god tvåa. Vann gjorde Fredrik och trea kom Camilla Dehlin som gjorde tävligsdebut!
Lars som hade varit väldigt nervös för den tekniska banan och det faktum att han körde släde för andra gången i sitt liv kom på en tredje plats. Stort Grattis!!!

Söndagen avslutades med prisutdelning där Bielkersmils kennel tilldelades inte mindre än 5 st rosetter för SE(Polar)Championat som kennelns hundar tilldelades under 2013. Jag gladde mig också åt att åter få ta med mig det fina vandringspriset (skänkt av Little Rockys kennel i Norge), för bästa damspann i 4-spannsklassen.  

Ytterligare 5 Polar-Championats rosetter att pryda väggen med

Vandringspriset, den fina samojeden, skänkt av Little Rockys kennel, fick jag åter med mig hem!

      

På tisdag var det så dags för de första 30km i dragprov 60. På grund av snöbrist var dragprovet förlagt till Koppången där det fanns riktigt gott om snö
 Jag startade med ett sexspann där också Madde och Gustafs hund Bielkersmils Fantastic Frej of Nallo ingick. Lars, lånade åter 4 hundar av oss och körde också sexspann.
Jag var inte helt pigg, kände mig hostig och lite varm så hundarna fick jobba i stort sett helt utan hjälp. Jag tyckte inte att de höll riktigt bra fart så när vi väl kommit i mål och fick veta att vi hade tagit oss runt på 2 timmar och 25 minuter blev jag mycket förvånad.
Natten mellan tisdag och onsdag snöade det lätt och spåret i Koppången var lite tyngre. Hundarna jobbade hyfsat bra och vi tog oss runt på ca 2 timmar och 45 minuter. Vi hade den kortaste totaltiden och vann alltså och Lars och hans spann kom in som spann nummer två. Riktigt bra jobbat!

Den 18:de-19:de januari var Håkan till Nornäs och tävlade i det så kallade Vildmarksracet 2 x 60km. Han körde nordiskt med 4 hundar och vann sin klass på tiden 11:37:10 ca 8 timmar och 25 minuter före tvåan. Det var ganska tuffa förhållanden och det var endast Håkan och ytterligare en nordisk förare som fullföljde, övriga 5 i klassen bröt.
 I Vildmarksracet tävlade Håkan mot de andra polara raserna och det var bara han som körde samojeder i nordisk stil.
Tävlade gjorde också Robert Axelsson. Han körde slädstil åttaspann och hade lånat två hundar av oss, Bielkersmils Ergo of Pepper och Bielkersmils Birk of Kartman. Han kom in som tvåa i sin klass och var mycket nöjd med sin och hundarnas prestation. Grattis Robert - en mycket god prestation med så många löptikar i spannet och som första tävling på snö!

Håkan nöjd gulmedaljör i nordisk stil och Robert lika nöjd silvermedaljör i slädstil åttaspann